Mitt i natten
Jaha här sitter man nu kl 5.30 KLARVAKEN!!! Somnade 2.30 så inte sovit speciellt mycket. Tror det beror på en dröm jag vaknade av. Drömde att jag var igång igen eller att jag iallafall förberedde mig för det. Mamma och jag var på fest och jag träffade några gamla "polare" där som bjöd mig. Sen hade jag fullt sjå att lura mamma så hon inte skulle misstänka något. Jag tog aldrig något där men skulle ju gömma det. Hon grät och var jätteledsen och jag var förbannad. Vi slogs till och med. Eller jag slog på henne faktiskt. Nä usch det var hemskt. Vet jag tänkte att jag får låta bli att ta metadon på några dagar så att jag känner av det där jag ska ta. Det slutade med att jag tänkte nääää efter så många år så vill jag minsann inte förstöra allt jag jobbat för och ta den skiten så jag kastade sprutan på marken sen vaknade jag. Det var väldigt verkligt faktiskt. Drömmer ofta sånt här nu sen jag blivit "sjuk". Inte alls skoj. Speciellt som det är väldigt väldigt tydliga drömmar och att det nästan är som att det hänt. Ja ja nu har jag fått inopererat port a cathen äntligen och de ringde från neurologen i tisdags och sa på min telefonsvarare att jag skulle börja behandlingen som på måndag och att dem skulle ringa igen dagen efter. Jag ringde runt och ställde in en del möte jag hade såklart då den veckan för att vara ute i god tid med bland annat min psykolog. På fredagen hade ff ingen hört av så jag ringde dit och då säger dem att nja behandlingen ska inte börja förrän den 25/1 alltså veckan efter. Du ska ju vara här 4 timmar och vi har mycket annat just nu. Hallååååå 4 timmar visste du ju att det skulle ta redan innan och såååå bra nu när jag ställt in precis ALLT ANNAT som var inplanerat egentligen den veckan 😡😡😡😡. Lite klumpigt tycker jag men så klart tacksam att det kommer igång i det snaraste. Börjar förstå stt neurologen i Malmö har väldigt dålig koll på det mesta. Att sätta in den gick ändå ganska smärtfritt. Läkaren var superduktig och jättetrevlig. Likaså sköterskorna. Vi hade disco och karaoke i operationssalen så det var hur roligt som helst. Jag babblade på som vanligt så läkaren fick säga till mig vid ett tillfälle att nu måste du vara lite tyst så jag får slangen på rätt ställe. Jag svarade ja ja ska försöka men jag har svårt för att hålla käften. Det tyckte alla var jätteroligt. Förstår inte riktig varför nu när jag tänker efter. 🤐🤐😜😜Bedövningen gjorde förbaskat ont rent ut sagt och jag hade faktiskt några riktigt jobbiga dagar efteråt pga "flygresan" jag fick av det lugnande/ smärtstillande medlet de sköt i mig innan. Det var nog morfin eller något ditåt för jag mådde inte bra sen som sagt. Varken psykiskt eller fysiskt. När jag "flög" däremot minns jag att jag tänkte: "aha nu minns jag PRECIS vilken "skön" känsla det var att knarka" usch vad det lät hemskt. Uppmuntrar och rekommenderar verkligen ingen till det livet om någon mot förmodan tycker att det låter så. Ha ha ha så tokigt det kan bli och ganska skrämmande hur hjärnan spelar spratt med en. Hade ont ett par dagar efteråt och har ff ett stort blåmärke över ena bröstet. Annars har det läkt ganska bra. Däremot har jag sedan operationen haft huvudvärk varje kväll. Min teori är att blodet inte har riktigt fritt flöde nu med slangen och det andra där så det är därför men jag vet ju inte säkert.
Hepatit C behandling är också över förresten. De sa ju att man inte skulle få några biverkningar av det där men de sista 4-5 dagarna jag tog de så hade jag SKYHÖGT blodtryck (170/125)och jag tappade extremt mycket hår de 2-3 sista veckorna. Allt det där blev bättre sen jag slutade med dem men nu är man åtminstone fri från det. Skönt. Det var ju liksom sista biten som var kvar och påminde från det gamla livet som därmed försvann. Infektionsavdelningen trodde absolut inte det berodde på tabletterna men det är jag ganska övertygad om och all fakta visar ju faktiskt också på det så dem fick ge sig till slut så jag tog inte hela kuren fullt ut. Blev 2 dagar mindre bara så det är nog lugnt. Jag hade ju tagit dem i 8 veckor utan att dem egentligen inte ens från början kunde hitta något virus i mitt blod så jag tror att kroppen inte visste hur den skulle hantera medicinen till slut och för att göra mig uppmärksam på det så slog den bakut och orsakade alla biverkningarna jag nämnt här ovan. Skrev till "läkarförbundet"(heter nog inte det men ändå) som har hand om och utreder ev biverkningar och annat eftersom detta är en väldigt ny medicin kan det ju vara bra för andra att veta. Och även för dem såklart. Känner dock ingen skillnad ur IBM synpunkt. Hoppades egentligen lite på det men besvikelse är man van vid nu. Fick ett tips om Carbominpulverboch att det skulle funka bra för muskler och sådär. Har tagit det nu i en vecka men känner ingen skillnad. Det innehåller magnesium, kalium,zink och kalcium. Allt utom kalium har jag ju i mina andra vitaminer och kalium är det inte det som finns i mjölk?? Eller det är kalcium kanske? Iallafall har jag nog ingen större brist på det eftersom jag dricker nästan 1 l mjölk om dagen. Dricker ju inte vatten. Det är det äckligaste jag vet för att vara helt ärlig. Jag äter carbominet tills det är slut sen får det nog vara med det om det inte händer något drastiskt. Det blir ju dyrt också med alla vitaminer som man stoppar i sig.
Träningen började igen denna veckan. Skönt att komma igång men det känns att det varit uppehåll. Ändå har jag varit och simmat någon enstaka gång nu vid juluppehållet men det kostar ju nästan 100kr varje gång. Men hylliebadet är verkligen fint så ibland får man offra lite. Ändå roligare att vara i grupp och med någon man känner så klart. Torsdagar blir det lätt styrketräning nu också för min del. Roligt att se vad det är. Samma ledare som har vattengympan på lördagar har dessa styrketräningspassen. Hon är jättebra och duktig på att peppa en.
Det börjar bli dags nu att söka bidrag om att sätta in duschkabin. Har svårare att komma ur badkaret numera. Sjukgymnasten från kommunen ska komma så vi kan utreda och skicka in ansökan om det.
Fick inget parkeringshandikapptillstånd förresten. Man ska kunna gå MAX 100 meter och detta utan att vila. Kan du gå 100 meter och vila om det så tar 1 timme och sen kan gå 100 till då kan du glömma det. Vansinnigt. Jag vet ju folk på Qi gongen som går hur bra som helst utan hjälpmedel tom och ändå har p tillstånd. Hela 2 personer faktiskt. Men men inte hela världen med det men det känns lite orättvist. Man är väl för ärlig förmodligen när man fyller i dem där blanketterna. Lite vita lögner vet jag man måste ta till ibland för komma igenom byråkratidjungeln i vårt underbara avlånga land.
Bara att söka igen ju. Ingen risk man blir mirakulöst frisk helt plötsligt ju eller?? 😃🙈.
Blev 4 uppsagda på jobb förresten. Har jag skrivit om det innan?? Får lite känslan av det men iallafall drar det i korta drag igen isåfall. Jag var den 4:e och sista som fick gå. De andra har redan gått vidare. En har fått jobb i Danmark, nr 2 ska läsa och den tredje är mammaledig och ploppar väl ut någon unge till så småningom😉😉. Bara jag kvar men jag tycker ändå det var bra nu i efterhand. Jag var klart jätteledsen när jag veta att jag var en av dem som skulle få gå men hade det på känn. Aldrig kul att bli ratad ju. Sökt 100% sjukpension och sen för några veckor sen kallade chefen in mig och sa: "jag vill inte riktigt släppa dig här ifrån. Du är duktig och kommer som du ska och gör vad du ska och lite till så jag har kämpat lite för dig och vill nu erbjuda dig ett timvikariat". Ohhhh vad jag blev glad. Första positiva kritiken på 6 år för det första. Bara det var guld värt. Det hade liksom räckt. Sen att då också få veta att man får stanna kvar. Oj oj det var en mycket bra dag kan jag tala om. Flög omkring på små moln. Jag får ju lov att jobba 20 timmar/månad utöver sjukpensionen. Bryr mig inte så mycket om pengarna egentligen även om extrapengar aldrig är fel. Sjukpension blir man ju absolut inte fet på direkt. Det är mer den sociala biten och att känna att man behövs. Det är jätteviktigt och speciellt nu när man inte "duger"i många andra läge så att säga. Jag menar vem hade anställt mig i detta läget. Har jag tur kanske jag kan jobba 1-2 år till OM någon överhuvdtaget anställt mig. Även med lönebidrag.På Nydala Coop vet dem ju också vad jag har för bekymmer och vad jag klarar av respektive inte klarar av. Jag känner de flesta kunderna och de första känner mig och så klart måste det vara bättre att ha mig som extrapersonal än att ta in någon helt okänd. Rutinerna kan man ju som sin egen bakficka.
Chefen var riktigt förbaskad ändå för han menade på att vi hade ju mig nästan gratis med tanke på lönebidraget. Att då låta mig gå var rent vansinnigt tyckte han. Han har varit butikschef i Danmark i 8 år innan han kom till oss och han sa det också att hade detta varit Danmark hade det sett helt annorlunda ut. Det är ju vårt fina rättvisa land där alla ska behandlas lika ända ut i fingertopparna. Gud nåde om det skulle väljas på hur duktig någon är eller hur logiskt det är att låta den personen gå. Titta på frånvaro,anmärkningar mm. Nä i lilla landet lagom där ska alla känna sig likvärdiga. Bra i många läge men ibland är det rent uppåt väggarna. Nu kommer dem ju inte ha det lönebidraget för mig kvar så nu kostar jag ju precis som alla andra. Har jobbat där nu i snart 6 år så har högsta timlönen dels pga åldern men också räknat på erfarenheten. Jobbade igårkväll 16-22.15 dvs ett ovanligt långt pass för att vara jag men det gick faktiskt över förväntan. Har ju inte jobbat mer än 4-5 timmar de senaste 7-8 åren och att då gå på 6 timmar så där huxflux kunde ju blivit tufft men det gick som sagt bra. Mycket beror också på vem man jobbar med givetvis. Har ett längre pass om några veckor som är 15-22. Annars har jag delat dem längre passen jag har framöver och gett bort några timmar till andra kollegor. Bra att veta att jag orkar 6 timmarspass sen när man ska hoppa in extra. De flesta ordinarie passen är på 6-7 timmar och det är nog svårt att kapa dem för min skull menar jag om jag ska hoppa in. Jag har inte mer än 2 kvällar på raken och har alltid MINST 1 dag ledigt mellan mina dagar så det känns ändå ok faktiskt. Nu iallafall fram till jag slutar den 24/2 sen ver jag ju inte hur mina tider kommer att se ut. Hoppas på bara helger och kvällar. Mest pengar där.
Ska bli skönt ändå att jobba 1/4 av vad jag jobbar idag. Tror jag gör rätt i detta om jag lyssnar på min kropp. Har fått lära mig sen jag blivit sämre att hur envis man än är så måste man backa i vissa läge. Det är nog det enda positiva som kommit ur den här förbannade sjukdomen. Nä om man ändå skulle försöka blunda några timmar till. Klockan är snart 7.30. Har 2 fyrbenta snarkande odjur som undrar vad deras matte håller på med mitt i natten. Ska jobba ikväll igen men börjar inte förrän kl 18 tack och lov.
Ha en bra söndag därute och var rädda om er.
See yaaaaaa!!!!!!!
